White trash vs. postrånare

Det finns en sak i Malmö som jag är riktigt trött på, det är den årliga Malmö Festivalen. I augusti varje år, en hel vecka, invaderas Malmö av folk från landet som tycker det är kul att gå runt bland flottigt matos, lukta gammal kräfta och tycker att höjden av det mångkulturella samhället stavas langos. Sydsvenskan (även Newdesk) skriver att det blir som andra år i år också, de slänger dock runt lite med planeringen, river några staket och skapar nåt nytt område men det blir samma sak i vilket fall. Nu ska jag inte ljuga och påstå att festivalen inte har sina fördelar, öl på fler ställen än vanligt, vissa år är det nån artist som är värd att se och man får chansen att slänga sarkastiska kommentarer om
alla de människor som trängs runt får sina plånböcker stulna, inte hittar till Stortorget eller överhuvudtaget är white trash.

Andra saker jag för tillfället stör mig på mer än vanligt är; Ola Salo i Jesus Christ (DN, Sydsvenskan), folk som ger sig ut i rusningstid trots att de inte riktigt förstår vad rödljus, blinkers och bromsar har för funktion, att tidningarna i detta landet anser det viktigt att skriva om schlagerfestivalen alla dagar i veckan och inte bara den aktuella dagen, Norrmän som bygger elbilar av plast (Sydsvenskan) (kanske samma Norrmän som sen dör av Biltemas rödsprit (Sydsvenskan)) med mera.

Om ett gäng kompisar iförda skidmasker och list med automatvapen hängande över axeln bestämmer sig för att tjäna lite extra pengar till sportlovet och får ett infall att detta bäst görs genom att råna en postcentral, då är vissa saker givna, dels att de förvandlas från ölpolare till rånare, även att de antingen åker fast eller får leka kurragömma och hitta riktigt bra gömställen. Så här långt är verkligheten besläktad med tesen.
Att de fina statsanställda på postcentralen blir skärrade och kanske lite rädda är också givet.
Om rånarna får med sig pengar, 12 åriga Saras brev till KPs kropp & knopp om mens eller ingenting vet ingen för än det har lugnat ner sig och konstaplarna på plats har dammat fingeravtryck och gjort sina CSI-grejer. Den delen borde också vara ganska nära verkligheten.
Men icke. Nu ett par veckor efter rånet i Göteborg verkar ingen veta någon ting, visserligen har polisen fångat några av bovarna men de vet fortfarande inte om någonting har försvunnit.
Jag kan ge polisen vägledning och jag gör det med ödmjukhet i rösten: om något var där och sen inte var där, då är det stulet. Om detta något är kvar, är det inte stulet. (Metro)

Låten:
Rakim - My Melody (Youtube)
För att en klassiker är en klassiker trots att folk vägrar komma ihåg.