Kinesisk vattentortyr

Första. Natten som skulle vara ung när jag kom blev istället lastgammal. Mycket pengar spenderades och Malmös uteställen skrattar hela vägen till banken. Vad vet jag så här dagen efter? Att tapas är bra mat när man är igång oavsett hur kladdig och motbjudande det ser ut, oavsett om man hade ätit det vanligtvis. Att Malmöfestivalens besökare behöver lära sig de enkla reglerna kring vett och etikett.
Att samma festivalbesökare behöver lära sig trafikregler och de oskrivna regler som gäller i stora folkmassor. Jag är så glad att vi bara passerade igenom, att vi aldrig var en del av det.
(SDS, SDS2, SDS3, SDS4)

Andra. För att koppla av lyssnar jag idag om och om igen på Jedi Mind Tricks första skiva The Psycho-Social, Chemical, Biological & Electro-Magnetic Manipulation of Human Consciousness. Låtar som "I who have nothing", "Chinese water torture" och "Communion the crop cirlce thesis" sätter en bra standard för dagen.

Tredje. Aftonbladet skriver om den obefintliga polisnärvaron i Norrland, att en patrull kan behöva åka 33 mil för att göra sitt jobb. Hemskt. Jag är glad att jag bor i den inte så smutsiga södern. Jag tycker det är skönt att se polisen runt varje gathörn här i Malmö.
(AB)

Lindberg och muslimerna

Det är alltid någonting fascinerande med människor som snabbt får ett kändisskap, välförtjänt eller inte, och sen lyckas sabba det.
Federley var på god väg att bli hela Sveriges favoritcenterpartist, men sen svek han.
Nu senast är det Camilla Lindberg, hon hjälteförklarades när hon röstade mot FRA-lagen och media kysste marken hon fick på. Tills nu.
Hennes misstag är att när hon anmäler en försvunnen plånbok till polisen att både vifta med jude-kortet (ni vet vad jag menar), att plånboken stals för att hon är judinna, och sen säga att den som stulit plånboken är muslim. Dubbelt klavertramp. Varken snyggt eller uppskattat. Ska bli intressant att se hur hon hanterar det här, om hon fortsätter vara medias favorit och bli inbjuden till kändisfester eller om hennes stjärna dalar.

"Personen som stulit plånboken är muslim och har tagit den bara för att jag är judinna", från Aftonbladet.
(AB, AB2, Politikerbloggen)

Dagen efter

Igår var trevligt.
Efter att ha sovit en fyra fem timmar efter att ha jobbat natt laddade vi vår smarta grill som svärfadern gav oss för ett par månader sen, lite kol och en stor del kärlek, sen körde vi ner till Västra Hamnen och grillade med några vänner. Haloumi på grillspett måste vara det ultimata att lägga på grillen.
Kvällen avslutades med att vi med vänner satt på de varma stenarna bredvid "Titanic", en riktigt trevlig kväll.

Grillen. En Son Of Hibachi. Jag var kritisk först. Jag sa saker om white trash och såg familjer där barnen heter Donny och melissa, där föräldrarna har begåvats med namn som Vendela och Svenne. Jag tar tillbaka det nu. En smartare uppfinning får man leta efter. Jag gillar verkligen vardagslösningarna som underlättar och förenklar.
Förresten är hemsidan i äkta amerikanskt white trashstuk, på något sätt älskar jag det. Ungefär som den gamla reklamen för The George Foreman Lean Mean Fat-Reducing Grilling Machine.

Dagen efter valborg

Idag är det första maj, folk demonstrerar inte lika mycket som förr, innan var det "man ur huse" som gällde, idag är det ganska långt där ifrån. Jag tänker inte gå i något tåg idag, jag tänker inte hålla upp plakat med krav. Nej, nej, nej.
För mig är idag dagen efter.
Vi spenderade valborg i stadsparken i Lund igår, enligt Sydsvenskan gjorde 15000 andra personer som vi. Nu dagen efter mår jag betydligt bättre än vad jag förtjänar, efter gårdagen då vi festade i ungefär tio elva timmar borde bakfyllan vara gigantisk, men inte då.
Tydligen förlorade en tjej livet i samband med stadsparksfesten då hon knuffades framför en buss, en hel del andra misshandlades men jag tror ändå att de flesta som var på plats igår var nöjda när dom gick hem.
(Sydsvenskan, Sydsvenskan2, SVD, SVD2, Aftonbladet, Sydsvenskan3)

Nu börjar de mer bisarra delarna av källarhelvetet i Österrike komma upp till ytan, bland annat kommer rapporter om att pappan ska ha ringt sin fru, pratat med förställd röst och sagt att han var dottern som var saknad men som i själva verket satt några våningar ner. Tidningarna skriver även om hur barnen påverkats av alla år i mörker, deras ryggar ska vara böjda, deras tänder har ramlat ut och de varken ser bra eller hör bra. de ska även kommunicera med grymtningar. Hade man sett det här i en Hollywoodfilm hade man tyckt att det var overkligt, att det var lite väl mycket effekter, att det bara händer på film. Men nu är det verklighet. Sjukt. Fulmys till folket! (Sydsvenskan, Aftonbladet, Aftonbladet2, SVD)

Igår avgjordes också vilket andra laget till Champions Leaguefinalen blir. Jag såg inte matchen men tydligen vann Chelsea, det blir alltså dom mot Man U i Moskva. Spännande? Antagligen men inte tillräckligt. Jag är fortfarande lite bitter efter Barcas förlust, men jag kan nu erkänna att Scholes mål var verkligen en uppvisning av hur fotboll kan se ut.
(SVD, HD, Sydsvenskan)

Och ja, jag har sagt det innan och jag håller kvar vid mitt ord, i stort sett alla bloggare är egocentriska och självgoda som får sin morgonerektion när de ser gårdagens besökssiffror, även jag.

Datinghumor

Varför blir man så glad av att läsa om folk som inte lyckas på egen hand? Varför är skadeglädjen den enda sanna glädjen?
På SVDs sida läser jag en artikel om att ragga, företag som slår mynt av det och boken "Spelet" som vi nog alla hört om.
Det är genuint fulmys så fort det handlar om folk som inte har lyckats ragga uipp någon på eget vis, så fort sådana här artiklar dyker upp, när man hör eller ser någon dokumentär om speeddating och alla andra former av dating.
Bäst var artikeln, har glömt vilken tidning det var, för något år sedan eller så som rapporterade om en datingkryssning mellan Stockholm och Finland. Hur folk gick på med förhoppningar, gjorde av med enorma summor pengar, hade satt på sig finaste guldskjortan, sprayat lite extra med axedeodoranten (hög klass!) och gjort sig redo för att träffa den stora kärleken. Några gjorde säkert det men de flesta somnade sjukt fulla, vissa efter härligt tio minuters fyllesex med en blonderad man eller kvinna från mellansverige , för att vakna morgonen efter med tidernas baksmälla och svårt att se sina medpassagerare i ögonen.
Det är humor!
(SVD)

Lördagskväll

Bergsgatan 20, det nya fiket bredvid Bodoni vid Möllan får helt klart godkänt. Riktigt fräscht och att stå i solen utanför ett par timmar på eftermiddagen med apelsinjuice och sällskap trollade bort allt vad bakis heter snabbt.
Men trots att seghet och "dagen efter"känslan är bortflugen så känns det otroligt skönt att bara vara hemma, utan alkohol, utan massa folk.

Tidigt i morse skedde ett av årets mest konstiga inbrott här i Malmö. En man, berusad ska tilläggas, bröt sig in i en kebabvagn, när ägaren kommer på honom så håller mannen på att gräva i kebabköttet med bara händerna. Det jag reagerar på mest är, om jag tolkar rätt, så har färdiglagat kebabkött legat över natten inne i vagnen, är inte det otroligt äckligt?
(Sydsvenskan)

Och precis som häromdagen när några 12åringar rånar två majblomsförsäljare på Södra Förstadsgatan så frågar jag mig vad som har gått fel när jag läser om ett gäng i samma ålder som överföll brandkåren med glaskulor under en utryckning? Det är fel på så många sätt, men mest undrar jag vart good old fun som tv-spel och fotboll har tagit vägen när barn blir så uttråkade att de attackerar brandmän?
(Sydsvenskan)

Just nu är det "Babylonsjukan" på tv, jag har sett tre minuter nu och redan känner jag tomhet och ångest, kan det vara en av de sämre filmerna som producerats? Ja, antagligen.

Dagen efter

Kvällen i går var trevlig, lite förfest här med en sju åtta personer, precis så mycket vår lägenhet klarar. Rory hittade en svart katt som jag satte ut i trappan, som Rory tog in och så fortsatte det, samma unga man var orsaken till att flickvännen gick genom Malmö i regnet med ett halvlitersmått. En trevvlig kväll allt som allt.
Idag skulle jag helst lyssna mig igenom de senaste tjugo årens hip hopkultur och dricka vin men det verkar bli Lund.

Annat värt att nämna är att djurrättsaktivister spred döda minkar över ett torg i Trelleborg (Sydsvenskan), att maffiatorpeder från Ukraina nästan gifte sig i Malmö (Sydsvenskan), att Converse, som jag skyr som elden, faktiskt har kommit med ett par riktigt fräscha modeller (SNS), Nike skyr jag definitivt inte som elden och jag tror lite pengar kommer läggas på ett eller flera par Nike Dunk Tier 0 (SNS), att en ny tolkning av Bibeln har kommit, denna gång i form av en mangaserie (Dagen), att det här, just det här och bara det här inlägget känns lite onödigt, jag kan bättre.

Dagen efter

Som vanligt så här dagen efter är pizza och tv den givna kombinationen. Någon gång inom en snar framtid kommer forskare avfärda alla andra metoder för att mästra en riktig baksmälla för att säga att just pizza och tv-kuren är den bästa, det är jag övertygad om.

Sydsvenskan berättar om en sida, Billigast På Bolaget, som visar rus per krona på Systembolagets sortiment. Fint. Dock tror jag en sådan sida är mer uppskattad av dom som inte har åldern inne för att handla på Systemet, kanske kan kompletteras med ett par bra tips hur de lättast kan få utköpt.
http://sydsvenskan.se/ekonomi/article303301.ece

Samma tidning berättar om en kille i Marocko som skapade en Facebooksida i prins Moulay Rachids namn. Ajabaja, tre år på bröd och vatten blir straffet.
Undrar hur en Svensk domstol skulle dömt om någon hade skapat en sida i Victoria eller Carl-Philips namn, får för mig att en sträng blick och kanske indragen veckopeng skulle bli straffet.
http://sydsvenskan.se/varlden/article303332.ece

Någonstans i Sverige sitter i denna stund reklammakare och tar sig för bröstet och skrockar över sin egen förträfflighet. Dessa personer har under veckan och veckorna som gått sedan de anställdes gått hem från jobbet med en sån där härlig känsla i kroppen, känslan av att man har presterat och åstakommit något. När dom ser sina 40-sekundersverk flasha förbi i rutan ler dom och tänker att dom faktiskt har lyckats i sina liv.
Det måste få ett stopp.
Efter att ännu en gång gråttittat på reklamen för Lamisil ("Behandla, behandla, behandla igen") och kännt hur kroppfunktion efter kroppsfunktion har stängt ner känner jag mig lite utmattad i hatdelen av hjärnan. Jag förstår inte hur dom överhuvudtaget kan sova på nätterna. Än mindre förstår jag hur dom har lyckats sälja in idén till företaget som beställt. Eller det är helt enkelt så att det finns en list. För x mycket pengar får du en reklamfilm i samma klass som Jamba, Lamisil och liknande, 2x ger dig något i stil med Teliareklamen och om du är rik och internationell har du råd med en reklam som McDonaldsreklamen med pojken som ser tillbaka över sitt liv. Jag förstår inte. Kanske borde ge sig in i reklambranschen och städa upp. Eller bara sluta hetsa upp sig. Men det är så fruktansvärt svårt.

Dagens bakislåtar:
1. Aesop Rock ft. John Darnielle - Coffe (Youtube)
För att videon är så där härligt lågbudgetnyskapandeskum och för att videon återspeglar dagens Vinylbesök.
2. Sole ft. Dose One - A.D.D
För att salt, mineral och vattenobalans för förrädiskt.
3. Euskefeurat - Skweelarn
För att bildka min Piteåflickvän. För att jag i hemlighet tycker den är bra.