Om verkligheten

Jag vill inte hamna i fällan som många bloggare hamnar i, alltså fällan som innebär ett ständigt kommenterande av Blondinbella och andra mode-bloggare. Men den här gången måste jag.
Ni känner till historien, Blondinbella var i Italien, gick ut och festade och en bov stoppade fingrar där man inte får stoppa fingrar om man inte frågar först.
Blondinbella åker hem, semester i Norrland och skriver på sin blogg om de ondasint vilda italienarna, hon till och med varnar för dom.
Ett bevis på hennes bristnade människorsyn elller bara skrivet i stundens hetta, vem vet.
DN skriver om resebolag och hur de informerar sina kunder, de flesta inser att dåliga och bra människor finns utspridda vart man än är. De flesta. Men inte Thomas G Olsson på Svenska resebyråföreningen som säger:
"Är man i Medelhavsländerna får man kanske räkna med att männen är lite mer påflugna än häruppe. Det brukar ju vara så. Men jag kan inte se att resebolagen har någon skyldighet att informera om det".
Precis som att man får räkna med att bli hedersmördad i Jordanien, precis som att alla amerikaner tillhör den kristna högern och tror man botar homosexualitet med handpåläggning och förbön, precis som att alla tyskar är lite nazister längst inne...

Förresten har jag hört att bli "blondinbellad" nu är ett uttryck. Förklarningen ska vara: Att vara med om något som skulle kunna tolkas som sexuellt och sen åka i väg två veckor för att vila upp sig. Tror inte det kommer fastna. Men vem vet...
(DN)