Adjö stiltje, goddag punkt b

Nu sitter jag i vagnen/vaktkuren/lådan igen. Det är inte så att jag hoppas att någon ska klippa upp staketet och börja ofreda bilarna jag vaktar, nej, men det hade varit roligt med lite mer action än vad det har varit de senaste jobbnätterna. Men det ser mörkt ut. Där är visserligen en fågel som låter väldigt konstigt som, baserat på ljudet, verkar sitta någon lyktstolpe från min häckningsplats, att det blir mer livligt än så i natt är nog inte troligt.

Under de åren jag levt, snart 26 stycken, har jag haft äran och fasan att lära känna väldigt mycket folk. Många har passerat, i många fall har vänskapen varit knuten till en viss plats, tid eller aktivitet, en del är sådana där vänner man hör av/hör av sig till med jämna mellan rum men inte mer än så.
Det jag tänkte på tidigare idag efter att haft en längre konversation via sms, aldrig att rekommendera, är de där vännerna man aktivt väljer att kapa banden till. Ni vet de där man känt under något eller några år men en dag inser att personen/personerna i fråga endast har en uppgift i ditt liv, nämligen att irritera dig. Genom alla tider och alla kompisgäng jag har varit involverad i har det alltid funnit ett par sådana personer, personer man helt enkelt måste göra sig av med för att själv kunna utvecklas och för att kunna ta sig i från punkt a till punkt b.
Jag tror det är dags snart, jag har aldrig så här medvetet vetat att det kommer att hända men med vetskapen inom mig så känns livet starkare.
Jag vet att det låter kallt men jag är övertygad om att alla människor fungerar så här.
Adjö stiltje, goddag punkt b.