Så vann the big O. Hela världen pustar ut och Obama lovade sina barn en hundvalp.
Men hur optimistiska är folk här hemma egentligen?
De senaste dagarna har jag hört fler än vad jag kan komma ihåg säga saker i stil med "jag hoppas och tror att Obama vinner men han kommer inte ens sitta ett år, någon kommer skjuta honom".
Vad tror ni?
Med tanke på de inhemska terrorgrupperna som fortfarande sitter på vapen med ilska och ett dåligt vokabulär som trumfkort och de utländska terrorgrupper som ser en president som en trofé, med tanke på det så ökar nog risken för ett attentat ett par gånger. Men att sia i någons för tidiga död är obehagligt och vi kan väl istället glädjas åt att Palin inte har en chans att ta makten längre. Jag är övertygad om att McCain inte hade suttit speciellt länge (och nu siar jag i McCains förtidiga död), han är gammal och om man tar det faktumet och lägger till den enorma stressen och pressen med ämbetet så inser man ganska snabbt att det finns bättre uppgifter för honom. Hade han dött och haft makten hade Palin tagit över, ingen vill det.
Förresten, ska man vänta ett par dagar (kanske veckor?) innan man börjar påpeka att Obama-yran är lite läskig, att hans politik inte är så välkänd som det faktum att han inte är Bush eller McCain?
Eller börja disskutera om han hade varit lika populär i USA om han hade haft två svarta föräldrar? (Jag har fått för mig att de reaktionära vita som röstat på honom ser honom som mer vit än svart).
Men det blir nog bra.
"A brother in office".
Om jag får säga så.
(SDS, SDS2, SDS3, SDS4, SVD, SVD2, SVD3, SVD4, AB, AB2, AB3, HD, HD2, HD3, DN, DN2, DN3)
onsdag 5 november 2008
Om att vara en vinnare
Om att bo
Först var det lugnt. Ovanligt lugnt, kanske till och med oroväckande lugnt. Grannar, polis, kommun och allmänhet, ingen skrek, ingen var röd i ansiktet på lokal-tv. Och oavsett vad man tycker om ockupationer inser man allvaret i situationen. Ungdomar som inte har någonstans att bo tar till extrema åtgärder, tar tag i problemet med egna händer på i stort sätt det enda sätt som finns att tillgå. Men så tog vänligheten slut. Igår kom polisen, med dom en stor grävmaskin och någon timme senare fanns inte huset i Lund längre. Senare på kvällen en manifestation i samma stad och nu ockuperas det på nya håll.
Någon sa att man var rädd att det skulle sprida sig, ett hus i Umeå ockuperades för någon vecka sedan och det börjar koka i många ungdomars världar.
Ska vi bortse från vad som händer i Lund så är det uppenbart att något måste göras och dessutom göras snabbt för att styra upp situationen. Fler än jag kommer på i min bekantskapskrets sover på soffor eller lever i lägenheter i tredje eller fjärdehand. Ett andrahandskontrakt är en lyx förunnat några få.
(SDS, SDS2, SDS3)
tisdag 4 november 2008
Om att försöka komma undan
Polisen som misshandlade två kvinnor en natt för nästan ett år sedan säger sig ha blivit drogad. Jag vet inte om det är en misstro mot att poliser döms eller inte i Sverige men det känns som en fruktansvärt dålig undanflykt. I ett land där många redan har en konstig bild av polis och vad de får göra och inte skulle en friande dom inte hjälpa någon. Å andra sidan var han inte i tjänst och en rättvis rättegång förtjänar alla.
(SDS)
torsdag 23 oktober 2008
Om gratisreklam
Lite gratis reklam.
Niklas Krig, känd från Kanal Lokal, spelar på kafé Bergsgatan 20 nu på fredag. Klockan nio börjar han och två kamrater spela sin melankoliska musik. Trevligt är också att man inte behöver betala en krona för att lyssna.
Och om man känner Niklas så vet man att det kommer bli speciellt.
(För övrigt förväntar jag mig gentjänster efter det här inlägget)
(MySpace)
Om mjölkångest
Sydsvenskan skriver om en City Grossbutik i Staffanstorp där man bytt från Skånemejeriers mjölk till Arla med resultatet att kunderna väljer andra butiker i protest. Jag, flickvännen och en god vän var på City Gross ute på Rosengård i förra veckan och upptäckte samma sak. Ska vi vara ärliga är väl det enda hållbara argumentet mot bytet det argumentet som grundar sig i miljöfrågan och medvetenheten kring detta. Istället för att frakta mjölk och andra mejeriprodukter 60-talet mil har vi Skånemejerier som är närproducerat. Känsloargumenten är desto större. Det känns dumt att erkänna men den mjölken och filen jag är uppväxt med är den jag helst köper, trots att innehållet är det samma hos andra märken. Vad jag reagerade på först när jag stod framför kyldisken var att färgerna var fel. Mellanmjölken var inte längre blå, lättfilen var inte ljusblå. Det är ju mina frukostfärger och det är de färgerna som guidar mig, utan att läsa på paketen vet jag vad jag tar baserat på färgen, när någon kastar om förutsättningarna blir förvirringen stor.
Att Skånemejerier har en sjuk monpolställning på mjölk i vår landsända orkar jag inte bli arg över.
En gissning är att väldigt snart står Skånemejeriersmjölk på hylllorna igen.
(SDS, SDS2)
måndag 20 oktober 2008
tisdag 14 oktober 2008
Om syndens högborg
Med tanke på den senaste tidens dödsskjutningar, bankrån och annat otrevligt. Definitivt med tanke på dagens, bankrån där en 15-årig seriebankrånare på rymmen deltog och gisslandramat vid gågatan.
Det är dags att inse att Malmö börjar bli stort och därmed följer vissa problem. Visst ska man fortsätta uppröras men att mer hemskheter händer med ett större invånarantal är bara fakta.
Och det är varken invandrare, arbetslösa, socialbidragsberoende eller andra som brukar bli anklagades fel, det är bara så det ser ut. Och att saker måste göras är vi alla överens om.
Men det finns en oanad god effekt. Nämligen att i morgon när vi kör till skolan och sätter på Skånepartiets (o)balanserade radiosändningar, mest för att ett skratt förlänger livet, har Lisbeth, Earl och de andra som ringer in ännu mer att disskuter. Och Carl P Herslow kan låta sina pseudomedvetna funderingar leda till Allah, ett fritt skåne och dadlar i ännu ett orelaterat ämne. För övrigt är väl Calle P en av de som borde skyllas för alla det där onda, det var hans generation som bygde systemet. Det är vår generations uppgift att sanera och bygga om. Skämmas lite till och med.
(SDS, SDS2, SDS3, SDS4)
Om att bo
I Lund ockuperas sedan några dagar en gammal övergiven funkisvilla på Kävlingevägen. En grupp människor som vill föra ljuset till bostadssituationen i Lund, som är den samma i Malmö och säkerligen resten av Sverige, bestämde sig för att deras bostadslöshet skulle avslutas och flyttade helt sonika in. När något som det här händer antar man att kommunen och polis ska agera snabbt, att en viss irritation ska uppstå men icke. Polisen tycker det går städat till, kommunen är inte riktigt med på noterna men någon ilska kan man inte sniffa sig till. Grannarna då? Grannarna blir alltid arga!? Nej, inte de heller, de tycker det är fint att huset kommer till användning. Finfint med andra ord, dock kommer det inte kunna fortsätta eftersom huset är i rivningsskick och hela den biten.
Men appropå bostadssituationen, jag har sagt det förr och kommer säga det igen; det är direkt förnedrande att söka bostad i Malmö-Lund. 2:a handsvärdar som hyr ut svart, bo-hos-kompisar-grejen och den allmänt kända kryssningen mellan korta kontrakt är numera allmän lag. Många flyttar 5-6 gånger per år och har gjort detta i ett par år. Dags att göra något!
(SDS)
måndag 13 oktober 2008
Trögt
Jag måste säga det, trots att det känns tungt, trots att jag blundat för det ett tag nu. Jag skriver alldeles för lite och jag skyller rakt av på skola och jobb. Jag lovar att bättre mig. Det låter bra va?
lördag 11 oktober 2008
Terrorfrågetecken
Är det fler än jag som tycker det låter konstigt när Nord-Korea ramlar bort från terrorlistan USA håller sig med när de släpper in inspektörer i landet? Att man på fredagen är en av ondskans axelmakter men på lördagen är steget närmare gullstämpel?
Och inte är det full möjlighet att kontrollera inspektörerna får heller, "ömsesidigt samtycke" krävs för vissa kärnkraftanläggning.
Om det vore så här enkelt och snabbt att försonas med flickvän/pojkvän/sambo/särbo/ni förstår, efter ett rejält gräl.
(SDS, SDS2, SVD)