Jag älskar fotboll ungefär lika mycket som jag skulle älskar syre om jag var instängd i en kista på havets botten. Ganska rejält med andra ord. Ibland blir den här kärleken skrik, hat och tårar men jag tycker ändå jag kan hålla det på en städad nivå.
Annat är det med den lilla gruppen huliganer som inte riktigt förstår sig på sporten, som mest vill slåss, som hade kunnat vara en del av vilken annan grupp som helst i samhället som förspråkar våld och vandalism.
Igår spelade HIF mot MFF här i Malmö, idag är uteserveringar med mera sönderslagna, som om huliganerna inspirerats av gammal rysk krigstaktik och bränner jorden de passerar.
En annan detalj ur HIF-huliganernas övertramp igår är när de placerar en fyrverkeripjäs i munnen på en lokförare, tänder stubinen, låter den explodera och sen fortsätter ut på stan.
Vad kan man göra? Det är samma problem i hela Europa, samma scener, odck lite större än här i Sverige men trots allt samma sorts människor.
Ingenting finns att gör! Förutom att förbjuda dom att gå på matcherna, med resultatet att de slåss någon annanstans.
Sen tror jag inte klubbarna vågar porta en gruppering när biljettintäkter redan har rasat och folk säger sig se bättre från soffan, med ena handen runt laghalsduken och andra runt ölen.
(SDS, SDS2, SDS3, AB, SVD, DN)
onsdag 1 oktober 2008
Om idioti
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar